Nobelpriskampen

Fler kunskapsspel med koppling till det "genetiska arvet" på Nobelprize.org

Spelen är på engelska men det kanske går bra att spela dem ändå!

 

DNA-helixen
DNA-helixen »

(DNA - the Double Helix)
En helix är en molekyl som har formen av en skruv eller spiral. DNA-molekylen ser ut som en pirasltrappa där varje trappsteg utgörs av så kallade baspar - två molekyler som kan fästa vid varandra. I det här spelet ska du på tid para ihop rätt molekyler till ett baspar. Därefter ska du ta reda på vilken växt eller vilket djur den DNA-spiral du byggt upp hör till!

Koppling till "genetiska arvet": Det är själva DNA-molekylen som bär den genetiska informationen från generation till generation. Här kan man förstå hur DNA-spiralen byggs upp och undersöka hur olika växter och djurs genetiska material skiljer sig åt.

Nobelpris: I början av 1950-talet hade man förstått att det var DNA som bar på våra arvsanlag. Men hur? Även om DNA-molekylen räknas som en stor molekyl är den ändå så liten att det inte går att se i mikroskop hur den är uppbyggd i detalj. År 1953 lyckades några forskare klura ut hur DNA-molekylen måste se ut och blev för detta belönade med Nobelpriset i medicin 1962.

 

 

Cellcykeln
Cellcykeln »

("The Control of the Cell Cycle")

Om mitos - vanlig celldelning. I det här animerade spelet är du "celldelnings-chef" och "drar i spakarna" för att allt ska gå rätt till då cellens DNA kopieras och en cell slutligen delar på sig och blir två. Begår du för många misstag förintas cellen!

Koppling till "genetiska arvet": Här kan du följa hur det genetiska materialet (kromosomerna som består av långa DNA-molekyler) kopieras för att sedan knoppas av i en ny cell.

Nobelpris: För att en cell ska kunna dela sig måste den först växa i storlek, kopiera sin arvsmassa och exakt fördela den till dottercellerna. Dessa processer samordnas i den så kallade cellcykeln. 2001 års Nobelpristagare i medicin belönades för att de upptäckte hur cellcykeln styrs.

 

 

Blodgruppsspelet
Blodgruppsspelet »

("The Blood Typing Game")

Du jobbar på akuten och ska rädda tre patienter som behöver akut blodtransfusion. För att inte utsätta dina patienter för fara behöver du först ta reda på vilken blodgrupp de tillhör!

Koppling till "genetiska arvet": Generna som bestämmer vilken blodgrupp du har sitter på kromosompar nr 9. Beroende på vilka gener du ärvt av din mamma och pappa kan du ha blodgrupp A, B, AB eller 0 (noll). Om du har blodgrupp 0, som är ett recessivt (svagt) anlag, krävs det att du har det anlaget i båda kromosomerna i kromosompar nr 9. Det innebär att du ärvt anlaget för blodgrupp 0 både av din mamma och din pappa.

Nobelpris: Blodgrupperna A, B, AB och 0 hos människan upptäcktes år 1901. Tack vare denna upptäckt kunde man rädda många liv, eftersom människor nu kunde få blodtransfusioner utan att riskera att dö. Det var forskaren Karl Landsteiner från Österrike som gjorde upptäckten och belönades med Nobelpriset i medicin år 1930.

 

 

Cellen och organellerna
Cellen och organellerna »

("The Cell and it's Organelles")

De olika delarna i en cell kallas för organeller. Här följer en historia i serietidningsformat där du helt plötsligt måste gå in och agera. Du ska skjuta rätt organeller med slangbella och pricka en figur som snurrar runt i en fläkt i taket ... Lyckas du bra kan du hamna på highscore.

Koppling till "genetiska arvet": I nästan alla organismer ligger arvsanlagen packade som kromosomer inne cellernas kärna.

Nobelpris: Först när elektronmikroskopet kom 1938 var det möjligt att titta närmare på vad cellerna innehåller. De tre forskarna som belönades med Nobelpriset i medicin 1974 kom på ett sätt att kunna se vad cellerna innehöll och därmed upptäckte de också några av cellens delar, organeller.

 

Rollspel om genetik och etik

På Nobelmuseets webbplats kan man skriva ut instruktioner till hur man kan göra ett rollspel i klassrummet. (För årskurs 9 och gymnasiet.)
Rollspel»