Nobelpriskampen
Ser det ut så här hemma hos dig? Bananflugehonan lägger sina ägg direkt i
maten - gärna i övermogen frukt - för att larverna ska ha något att äta. Vill du bli av med flugorna? Ställ en skål med en blandning av saft, ättika och diskmedel i rummet. Saften och ättikan lockar flugorna till skålen och diskmedlet minskar ytspänningen så att de drunknar.

Det här är en bananflugehona som i verkligheten är ca 2,5 mm.
Foto Jesper Kronhamn Copyright © Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet

Det är under parningsakten som bananflugehanen behöver sina "sex combs".
Fotografi av TheAlphaWolf, 2007. Tillstånd är beviljat att kopiera fotot enligt gällande GNU Free Documentation License.


Bananflugor i glasflaskor som används i forskningen på Institutionen för Molekylärbiologi, Södertörns högskola.
Foto Copyright © Nobel Web

Kort om bananflugan

Du har säkert sett bananflugan för det är den lilla, lilla fluga som brukar hålla till runt övermogen frukt. I vetenskapliga sammanhang kallas den för det latinska namnet Drosophila melanogaster och på engelska för fruit fly.

Precis som människan kan bananflugan ha en mängd olika fysiska egenskaper beroende på vilka gener den har ärvt: olika form på vingarna eller olika färg på ögonen eller kroppen.

Nya egenskaper kan uppstå genom mutationer. Då ändras informationen i generna som byggs upp av DNA-strängar. Det kan inträffa slumpmässigt eller genom att generna kommer i kontakt med en viss strålning eller vissa kemikalier.

"Vildtypen"

Den normala bananflugan - den som är vanligast i naturen - kallas för "vildtyp" och har röda ögon och brun kropp.

Precis som hos många andra djurarter skiljer sig honans och hanens karaktärsdrag åt en aning. Kan du se vad som skiljer honan och hanen åt?

Vildtyp av hona
- vanligen större än hanen, ungefär 2,5 mm
- ljusare svartrandig kropp som slutar med ett spetsigt äggläggningsrör.

Vildtyp av hane
- vanligen mindre än honan, mindre än 2,5 mm
- en kortare och mer rundad bakkropp än honan
- har ett par så kallade "sexkammar" (sex combs på engelska) på frambenen. Det är kraftiga fransar av svart hår som hjälper hanen när han ska klättra upp på honans rygg för att para sig.

Bananflugans livscykel

Ägg:
Honan lägger ca 100 befruktade ägg i taget, halvt begravda i övermogen frukt. Äggen är ungefär 0,5 millimeter och från dem sticker två små trådar upp i luften och fungerar som andningsorgan. Om det är 25 grader varmt tar det 24 timmar innan äggen kläcks och övergår till nästa steg i livscykeln, att vara larv.

Larv:
Larven är en "ätmaskin" som lever på den övermogna frukt den bor i och på jästen som bildas där. Det krävs mycket energi när larven senare ska förvandlas till puppa - det är därför den behöver äta så mycket. Efter fem dagar som larv lämnar den maten och omvandlar sig till en puppa.

Puppa:
Alla organ som finns i larven, utom matsmältningsorganen och nervsystemet, bryts ner och nya delar växer ut: kropp, huvud, vingar, ben. Efter fem dagar som puppa kryper det ut en färdig bananfluga.

Färdig bananfluga:
Totalt har det tagit 12 dagar för ägget att utvecklas till en bananfluga. Efter ytterligare 24 timmar är den redo att para sig.

En populär fluga inom forskningen

Sedan början av 1900-talet har bananflugan varit ett viktigt inslag i forskningen om gener och ofta använts för att studera utvecklingsbiologi.

Det finns flera anledningar till varför just bananflugan blivit en så populär och värdefull organism i biologisk forskning. En orsak är att den lilla bananflugan är lätt, snabb och billig att föda upp i laboratorier. En hona kan lägga upp till 500 ägg på 10 dagar om det finns tillräckligt med mat för larverna. Dessutom är det är lätt att föda upp bananflugor med annorlunda karaktärsdrag.

Runt två tredjedelar av bananflugans gener är likadana som människans. Tusentals forskare över hela världen studerar idag bananflugan för att få större kunskap om hur människans kropp fungerar. Forskningen kan handla om att visa hur generna styr utvecklingen av ett visst organ i kroppen, hur minnet och inlärningen fungerar eller att försöka ta reda på om alkoholism eller drogberoende har något med ärftlighet att göra.