Nobelpriskampen
Fängslad

Tyck till om boken En dag i Ivan Denisovitjs liv!


Mejla oss vad du tycker om boken!

Du får vara anonym om du vill, men nämn gärna vilket skolår du går i!
Ditt mejl kan komma att publiceras här nedanför.
nobelpriskampen@nobelprize.org

Så här tycker några som har läst boken:


 

"Vad håller ditt hopp uppe om du vet att du inte förtjänar att vara här? ."

Hur tror du att ett liv på ett koncentrationsläger ser ut?

Din frukost består utav gröt av gräs, som är så hård att du tvingas att bryta den i små delar. Till gröten får du också 300 gram fisksoppa och med fisk så menar vi fiskhuvuden, fenor och antagligen med löst flytande fiskögon. Du får också 500 gram svart bröd som inte är det mest aptitliga.

Nu ska du ut i 40 grader minus i dina väldigt tunna kläder för att komma till ditt straffarbete. Din totala rast för hela dagen är 20 minuter.

Din lunch består av gräsgröt igen, i bästa fall får du havregrynsgröt och i värsta fall mjölavskrap.

Arbetsdagen är slut när solen går ner. Dina händer är nu förfrusna av kylan, du är blöt av snön och du är hungrig igen.

Till middag får du fisksoppa igen och nu är du så trött att du bara vill gå och lägga dig. Men innan du får gå och lägga dig så är det uppställning och genomsökning av rummet. Och sen äntligen så kan du gå och lägga dig i din loppätna säng.

Det här var bara 1 dag av ditt nya liv. Och här måste du stanna i 25 år.

Vad håller ditt hopp uppe om du vet att du inte förtjänar att vara här?

Hälsningar från Maja och Ida, 14 år, Stockholms skärgård

 


 

"Den oerhörda koncentrationen i denna berättelse är beundransvärd.""Den oerhörda koncentrationen i denna berättelse är beundransvärd. Inom sina 131 sidor rymmer den en historisk epok, den sovjetiska Stalintiden och de människoöden som den formade och krossade.
Berättelsens första rader lyder så här:

'Som alltid klockan fem på morgonen slog man revelj vid stabsbaracken - med hammare mot räls. Den korthuggna klangen trängde vagt genom fönsterrutorna, som täcktes av tumstjock is, och tonade genast bort - det var kallt och fångvaktaren hade inte lust att stå där och slå en lång stund.'

Solsjenitsyns första rader utgör en fulländad explosion till hela hans berättelse. Fånglägret, kölden, det totalt utlämnande i fångarnas situation, till och med deras hopplöshet finns där. Det är ett stycke realistisk prosa som man bara träffar på några få gånger under ett livs läsning."

Lars Gustafsson, Expressen

 


 

Jag läste en dag i Ivan Denisovitjs liv genom skolan och kan lätt säja att det är en bok jag aldrig skulle läst innan. Man jag är glad att jag gjorde det. Denna bok handlar inte bara om hopp utan om uthålighet och om hur människor är beroende av varandra. Själv måste jag säga att i linje med att boken skulle vara en roman så var den buglig. Men när man väl sätter sig in i boken och läser så är den i fakta och intressant väg väldigt bra. Jag rekomenderar den att läsas. Så LÄS DEN!

Maria, 30 mars 2007